Ekonomin kring solceller

Här är min analys av ekonomin kring solceller som jag tagit fram åt byalaget.
Idag är dessutom elpriset mitt på dagen -53 öre, vilket är bra timing med några av de viktigaste punkterna att förstå nedan. Informationen kan vara intressant även för de som har eller funderat på att installera solceller på egen fastighet.

Inledning

Solceller kan vara bra, men det beror på. Det kan också vara en dålig idé och det gäller att förstå den ekonomiska dynamiken som avgör vilket det är i vilket sammanhang.

För de som inte känner mig är jag utbildad nationalekonom och statistiker och har arbetat i 20 år med ekonomisk analys på olika svenska och internationella storföretag.

Jag har privatekonomiskt intresse av elmarknaden, har dessutom räknat på effekterna av allt mer väderberoende elproduktion, vilket gjorde att jag hösten 2021 för första gången i livet valde bundet på så lång tid det går (3 år) till 43 öre, vilket blev en bra affär givet de höga vinterpriserna som varit.

Det har på senare tid svängt rejält kring inställningen till solceller när marknaden förändrats. I FB-gruppen “Solceller energilagring mikroproduktion forum” kan man senaste dagarna läsa t.ex nedan… 

Det är en ny situation för folk som investerat i solceller och i vissa fall kanske blivit lovade lite för mycket.

Off grid

Solceller kan vara extremt bra, jag har t.ex. bott i husbil både sommartid i sverige och vintertid i spanien, med hjälp av 400W solceller på taket och 300Ah batteri kunnat jobba på distans och varit helt självförsörjande off-grid. Så jag vet personligen när solceller funkar och inte funkar, hur möjligheterna avtar på hösten i Sverige men återuppstår när man kör ned till Spanien. Att räkna på det är ganska lätt då variationen i produktion är väldigt liten och styrs mest av breddgrad (givet att man monterar i rätt väderstreck..) så det är enkelt att se på befintliga anläggningar vad de ger t.ex. 

Egen fastighet

Solceller på egen fastighet är också en bra idé eftersom så stor andel av priset man betalar som privatperson är skatt och moms, vilket gör att även när elpriset är 0 kr/kwh betalar man  0.4-0.5 kr/kwh i norrlandskommuner som har skatterabatt och 0.5-0.6 kr/kwh i större delarna av Sverige. Så varje gång man använder en egenproducerad kwh sparar man alltså – utöver själva elpriset – minst 0.5kr/kwh beroende på var man bor och vilken elöverföringsavgift/kwh nätbolaget har. Även rotavdrag påverkar positivt. Men t.ex. här ska man tänka på att återbetalningstiden just nu är 15-20 år och att värdet på huset sällan ökar med investeringar i huset här på samma sätt som på mer attraktiva orter. Så man ska helst bo själv i huset länge för att få tillbaka investeringen.

Eventuell produktion man inte själv förbrukar (vilket är normen snarare än undantaget sommartid) får man sälja till timpris på elmarknaden. Staten ger dessutom en skattereduktion på 0.6 kr/kwh upp till totalt 18.000kr, dvs har man inkomst man betalar skatt på kan man sänka den skatten genom att sälja el. Det är däremot inte så gröna skogar som vissa säljare framfört. Många försöker förvirra med att koppla till “höga elpriser” som många känner igen vintertid. Men produktionen vintertid är så försumbar att det är lite bluff att prata om det. Plus att vi hade en engångseffekt när Europa styrde om gasimporten från Ryssland till andra delar av världen. T.ex. den här forskaren från KTH säger 2022 att avbetalningstid kan estimeras till 16 år. Länk Skulle den studien uppdateras idag har det förmodligen försämrats ännu mer pga de låga priserna. Huruvida det går ihop sig hänger mycket på om statliga stödet består över hela den ekonomiska livstiden. Om tittar framåt 10 år är det dock fler som har elbil och därmed kommer kunna använda mer av sin produktion själv, vilket minskar behovet av att få tillbaka 60-öringen på såld el. Så jag ger tummen upp till solceller på egen fastighet även om 60-öringen försvinner framöver (givet att man då har en elbil/batterier så elen inte går till spillo).  

Fristående solcellspark

En fristående solcellspark är en fristående ekonomisk och teknisk enhet, en ren affärsverksamhet där produktionen är frikopplad från konsumtionen. Den ska alltså konkurrera på den fria marknaden med vattenfall, fortum osv. Den skulle inte dra nytta av vare sig skattereduktion på såld el eller minskade kostnaden att undvika skatt och moms på egen konsumtion eller rotavdrag. Det är alltså inte att blanda ihop med ekonomin för en installation på egen fastighet.  

Problemet som exponeras för en sådan affärsmodell som ska agera på fria marknaden utan statliga bidrag är att sommarpriserna på el blir allt lägre och allt oftare även negativa. (Länk) För solcellsparken i Näversjön har den ekonomiska situationen försämrats kraftigt sedan den uppmärksammades i media. Jag har frågat bland annat hur de gör när det är minuspriser, fick inte svar direkt av Lars på den frågan men en kort stund efter skrev han följande i gruppen (se screenshot nedan).  För att inte behöva BETALA för att ha igång solcellerna får de alltså slå av anläggningen. De måste alltså följa priserna dagligen och ha någon som “rycker sladden” när priserna går under 0… Den typ av avtal som gällde när de startade upp kommer aldrig komma tillbaka. Med en årsproduktion på 80.000kwh beräknas deras totala intäkt från såld el baserat på senaste 12 månadernas pris i SE2 till mellan 30.000 och 40.000 kr, dvs knappt 2 villors årliga elräkning (exkl säkringsbaserad nätavgift) givet senaste årets priser. Så skevt blir det när den ekonomiska dynamiken är att man säljer el till låga sommarpriser exkl moms och köper el till dyra vinterpriser med överföringsavgift, skatt och moms adderat. För 2024, om trenden fortsätter, kommer intäkten vara ännu lägre. Näversjön byggdes dock till extremt låg kostnad, har enbart 500 kr i årligt arrende, allt arbete är ideellt och totalt inkl anslutningsavgift har man investerat 590.800 kr. Det är så lågt som 7000kr/kw, så även om man bara drar in 30-40 tusen kr om året så har man inga dyra lån eller omkostnader och kan därför ändå räkna hem anläggningen nästan lika bra som en takinstallation på bostad (som typiskt kostar det dubbla per kw).

Fördjupat om ekonomiska dynamiken

Innan ni med paneler på taket får panik, kom ihåg att som fristående anläggning får man inte samma fördel som när man har det på egen fastighet. Om du har betalat in skatt under året så får du alltså ungefär marknadspriset + 60 öre skatteavdrag, så marknadspriset ska vara lägre än -60 öre innan du börjar gå med förlust som husägare med solceller. Dessutom ger vissa nätägare (inte alla och särskilt inte när priset är negativt) en nätnyttoersättning som kan vara mellan 0 och 5 öre per kwh. Men om du har en årsproduktion som gör att du går över 18000kr i ersättning eller inte har någon skatt att kvitta mot eller inte förbrukar produktionen själv så är det precis som för Näversjön dags att stänga ner anläggningen för att slippa betala.

Det produceras helt enkelt för mycket el när det är sommar, solen skiner och det blåser. 85% av en solcellanläggnings produktion sker just mellan Mars och September. Min egen elförbrukning är nästan inversen av det, 70% av min elförbrukning är mellan Oktober och Februari. Dessa två faktorer är främsta förklaringen varför vi har allt högre och starkt varierande vinterpriser och allt lägre och allt oftare negativa sommarpriser. Det är en trend som kommer fortsätta så länge väderproduktion är en såhär stor andel av total produktionskapacitet och så länge fastighetsägare uppmuntras investera i solceller genom att få 60 öre även när priset är noll. 

Produktionsdata

Det är ganska enkelt att räkna på produktionen från solceller. Lite längre söderut i Sverige kan man säga att en:

10 kw anläggning (normalstor på hus) producerar 10.000kwh per år

100kw anläggning producerar 100.000 kwh per år

1000kw (1 MW) anläggning producerar 1.000.000 kwh per år.

Produktionen är något lägre här uppe men för enkelhetens skull använder jag dessa siffror.

Förenklad ekonomisk kalkyl

Fastighetsägare

Att installera 10kw på tak sägs kosta runt 150.000 kr, dvs 15.000kr/kw. Hemsol anger pris på 10000-15500 kr per kw inkl rot-avdrag.

Säg att all el säljs, då får du som husägare in omkring 60 öre + marknadspris (30-40) öre, runt 1 kr per kwh, dvs 10.000 kr per år. Anläggningen kostar runt 150.000 kr så tar det alltså väldigt förenklat 15 år innan breakeven (tänk dock på att en krona imorgon är värd mindre än en krona idag så rätt räknat tar det några år till). Forskaren på KTH (länk) kom fram till 16 år för något år sedan så det ligger i häraden.

Solcellspark

Priset på enbart panel, utan något annat, ligger på runt 4000 kr för 1kw kapacitet, så lägre än det kommer man troligtvis inte per kw.

Om man bygger en solcellspark ska någon också ha arrende, mark ska beredas, solcellerna ska monteras, anläggningen ska drivas och anslutas till nätet. 

En mycket stor solcellspark i Strängnäs på 20MW kostade 7 Mkr per MW, dvs 7000 kr per kw. Det får fungera som en lägsta kostnad per kw för att bygga inkl allt utom anslutningsavgift.

Om räknar på en anläggning med 100 kw och 1000 kw (1 MW) effekt:

	100 kw	1000 kw
Investeringsbelopp (7000 kr/kw)	700.000 kr	7.000.000 kr
Anslutningsavgift	2.600.000 kr	2.600.000 kr
Räntekostnad (5%) (första året)	165.000 kr	480.000 kr
Amortering (rak, 10 år)	330.000 kr	960.000 kr
Arrende, driftkostnad	?	?
Intäkt 0.4 kr/kwh	40.000 kr	400.000 kr

Jag har en mer utförlig kalkyl per månad som kan modifieras efter önskade antaganden om arrende, driftskostnad och storlek på parken. Men det behövs knappt för kalkylen brister redan i steg 1. En 100kw park är för liten – det skulle ta 65 år att betala anslutningsavgiften. En 1000kw park kräver finansiering på närmare 10 msek och att hantera årligt negativt kassaflöde på minus 1 miljon första 10 åren. Även om skulle klara dessa betalningar så sett över 30 år hinner parken ändå inte tjäna in den stora investeringskostnaden, anslutningsavgiften och räntekostnaden över de inledande 10 åren.

Det är inte konstigt att det är en förlustaffär. Det är just därför vi ser negativa elpriser så ofta nu, just för att det finns överproduktion i systemet. Om man aktivt slår av och på anläggningen när priserna är negativa och det kostar att ha den igång kanske man kan klara 0.4 kr, dvs 400.000 kr per år. Nu i Maj ser jag att folk bara fått 0.25 kr betalt för sin produktion t.ex, vilket gör kalkylen ännu sämre.

Vad skulle kunna fungera?

För den som läst hit är det kanske uppenbart redan. Det som fungerar är när det går att koppla produktionen direkt till ett (eller flera) hushålls förbrukning. Då sker besparingen inte bara genom marknadspriset utan också genom att man undviker skatt, moms och överföringsavgift. Dessutom måste anslutningsavgiften vara låg. Även med detta är en solcellspark i underläge mot en solcellsanläggning på fastighet eftersom solcellsparken inte kan tillgodoräkna sig 60-öringen i skatteavdrag.

Övriga alternativ för den solcellsintresserade

Det finns dessutom inga fördelar att anlägga en park i norra Sverige gentemot södra. Årsproduktionen är högre i södra Sverige och elpriserna är också generellt högre. Det finns solcellsparker i södra Sverige som erbjuder privatpersoner att köpa andelar i parken och den ekonomiska dynamiken i ett sådant upplägg blir precis detsamma som om parken skulle vara placerad i vår närhet.

Länkar

Timpriskollen
Så lönsamt är solceller (KTH)

Rekord för negativa elpriser
Gratis el skrämmer bort investerare från sol- och vindkraft
Halva Belgien riskerar bortkoppling av solpaneler – samma sak väntar i Sverige

//Henrik Grönwall